RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

dokumen-dokumen yang mirip
RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP) A. Kompetensi Inti 1. Menghargai dan menghayati ajaran agama yang dianutnya

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP) A. Kompetensi Inti 1. Menghargai dan menghayati ajaran agama yang dianutnya

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

1. Menerapkan unggah-ungguh jawa untuk berpamitan. 2. Menerapkan unggah-ungguh jawa untuk menyapa. 3. Menerapkan unggah-ungguh jawa untuk berkenalan.

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP) A. Kompetensi Inti 1. Menghargai dan menghayati ajaran agama yang dianutnya

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP) A. Kompetensi Inti 1. Menghargai dan menghayati ajaran agama yang dianutnya

menyusun teks lisan sesuai unggahungguh. berbagai keperluan. C. Tujuan Pembelajaran

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP) A. Kompetensi Inti 1. Menghargai dan menghayati ajaran agama yang dianutnya

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN. A. Kompetensi Inti KI1 : Menghargai dan menghayati ajaran agama yang dianutnya

STRUKTUR TEKS SERAT PANITIBAYA

menyusun teks lisan sesuai unggahungguh. berbagai keperluan.

B. Kompetensi Dasar dan Indikator Pencapaian Kompetensi KI Kompetensi Dasar Indikator Pencapaian Kompetensi

BAB III CARA PANALITEN. metode deskriptif. Miturut pamanggihipun Sudaryanto (1988: 62) metode

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP) A. Kompetensi Inti 1. Menghargai dan menghayati ajaran agama yang dianutnya

KISI-KISI PENULISAN SOAL

SERAT SASTRA GENDHING DALAM KAJIAN STRUKTURALISME SEMIOTIK

KISI-KISI PENULISAN SOAL

KISI-KISI PENULISAN SOAL ULANGAN TENGAH SEMESTER

REFERENSI DALAM WACANA BERBAHASA JAWA DI SURAT KABAR

IMPLIKATUR ING HOMILI RAMA WONTEN ING MISA EKARISTI

UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

ANALISIS PURWAKANTHI WONTEN ING CAKEPAN LAGU BUGIE ALBUM KELAYUNG-LAYUNG

Assalamu alaikum Wr. Wb. Sugeng siang, mugi kawilujengan, kasarasan saha karaharjan tansah kajiwa kasalira kula lan panjenengan sedaya.

KONFLIK KELUARGA WONTEN ING NOVEL KETEMU SUWIRANING DAGING ANGGITANIPUN CH. IS. SARDJOKO

: Galih Prawita :

Ulangan Harian ke Kula.saking sekolah jam 1 siyang, menawi bapak.saking kantor jam 4 sonten.

KAJIAN STRUKTURAL DAN NILAI PENDIDIKAN

BAB I PENDAHULUAN A. Analisis Situasi 1. Letak Geografis 2. Kondisi Sekolah

KRITIK SASTRA FEMINIS IDIOLOGIS WONTEN ING NOVEL JEMINI ANGGITANIPUN SUPARTA BRATA SKRIPSI

ANAFORA GRAMATIKAL DAN LEKSIKAL DALAM NOVEL GARUDA PUTIH KARYA SUPARTO BRATA

KOHESI LEKSIKAL KOLOKASI WONTEN ING RUBRIK CERITA CEKAK KALAWARTI DJAKA LODANG EDISI TAUN XLIII (15 JUNI OKTOBER 2013) SKRIPSI

UNGGAH-UNGGUHING BASA JAWI*

BENTUK DAN MAKNA NAMA-NAMA BANGUNAN POKOK DI KERATON KASUNANAN SURAKARTA SKRIPSI

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN. A. Kompetensi Inti KI1 : Menghargai dan menghayati ajaran agama yang dianutnya

SILABUS PEMBELAJARAN BAHASA JAWA. Kelas/Semester : VIII/ Semester 1

PANGANGGENIPUN DIKSI INDRIA ING ANTOLOGI CERKAK SENTHIR ANGGITANIPUN SUWARDI ENDRASWARA SKRIPSI

PIWULANG MORAL WONTEN ING CAKEPAN GENDHING DOLANAN WONTEN ING BUKU GENDHING-GENDHING DOLANAN ANGGITANIPUN SRI WIDODO

SIPATING PARAGA ING CEBUNG REMBULAN WUNGU ANGGITANIPUN ARDINI PANGASTUTI BN WONTEN ING KALAWARTI DJAKA LODHANG TAUN 2011 (TINJAUAN PSIKOLOGI SASTRA)

Rencana Pelaksanaan Pembelajaran Nomor: 1

MODEL LEMBAR KERJA SISWA INTEGRATIF PEMBELAJARAN TEKS NARASI BAHASA JAWA KELAS VII KOTA MAGELANG

KONFLIK SOSIAL WONTEN ING NOVEL PAWESTRI TANPA IDHENTITI ANGGITANIPUN SUPARTO BRATA

SINESTESIA PADA TUTURAN MAHASISWA PBSJ FBS UNNES SKRIPSI

DAMEL MEDIA PASINAON MAOS UKARA MAWI AKSARA JAWA KANTHI BASIS WEB TUMRAP SISWA VIII SMP

REFERENSI EKSOFORA WONTEN ING NOVELET MBOK RANDHA SAKA JOGJA ANGGITANIPUN SUPARTO BRATA. SKRIPSI KaaturakenDhatengJurusanPendidikanBahasa Daerah

SILABUS Satuan pendidikan : SMP N 2 DEPOK Kelas/Semester : VIII / Ganjil Kompetensi Inti :

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN

Rencana Pelaksanaan Pembelajaran (RPP) Nomor: 1

SERAT PATRAPING NGELMU PANGUKUDAN DALAM KAJIAN STRUKTURALISME TZVETAN TODOROV

ANALISIS WATAK PARAGATAMA WONTEN ING NOVEL LINTANG PANJER RINA ANGGITANIPUN DANIEL TITO (KAJIAN PSIKOLOGI SASTRA) SKRIPSI

UKARA CAMBORAN WONTEN ING RUBRIK CERKAK KALAWARTI PANJEBAR SEMANGAT WEDALAN JULI-SEPTEMBER 2012 SKRIPSI

HUMOR WONTEN ING DHAGELAN MATARAM BASIYO CS SKRIPSI

TINDAK TUTUR EKPRESIF WONTEN ING ANTOLOGI CERKAK MARUKU ANGGITANIPUN TITIK RENGGANI

SINESTESIA BASA JAWI WONTEN ING NOVEL CINTRONG PAJU-PAT ANGGITANIPUN SUPARTO BRATA SKRIPSI

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN

KEKERABATAN BASA JAWI SAHA BASA SUNDA (Adhedhasar Bausastra Jawa saha Kamus Basa Sunda) Dina Rizqi Kamala

KONSEP KESETARAAN GENDER DAN NILAI PENDIDIKAN DALAM NOVEL CANDHIKALA KAPURANTA

KOHESI GRAMATIKAL SAHA LEKSIKAL WONTEN WACANA KUMPULAN KHOTBAH JANGKEP ING GKJ (GEREJA KRISTEN JAWA) SKRIPSI

PERNYATAAN KEASLIAN TULISAN

SKRIPSI. dening : Melin Indah Lestari NIM

KAPITADOSAN ING PASAREAN MBAH ASENG WONTEN DESA GOLAN KECAMATAN SUKOREJO KABUPATEN PONOROGO

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN ( RPP )

Oleh: DWI SURYANI WAHYUNINGSIH K Skripsi

UNDHA-USUK BASA JAWI MASARAKAT DHUSUN CEKELAN BLONDO SKRIPSI

MAKNA SIMBOLIS SALEBETING SESAJEN RIKALA DAMEL GRIYA ING DESA SIKASUR KECAMATAN BELIK KABUPATEN PEMALANG JAWA TENGAH. Restian Nur Salikhin

MAKNA KONOTATIF WONTEN ING CERKAK KALAWARTI PANJEBAR SEMANGAT WEDALAN 2013 SKRIPSI

pemilik code yang close sou bisa membagi source coden melalui lisensi, entah denga gratis maupun membayar. Meskipun gratis, lisensi terte bisa

NARASI KELISANAN DALAM TRADISI NGLIWETI PARI DESA JURANGJERO REMBANG

KAWRUH KAUTAMEN ING SALEBETING SENI SANDHUL SEKAR KALI SUCI DESA SUCEN KECAMATAN GEMAWANG SKRIPSI

TEMBUNG KAHANAN BASA JAWI KINA WONTEN ING BASA JAWI ENGGAL (Adhedhasar Kamus Jawa Kuna-Indonesia kaliyan Baoesastra Djawa) SKRIPSI

Alenia Kesatuan dan Kepaduan. Sri Hertanti Wulan

KAJIAN INFERENSI SALEBETING WACANA MURAL BASA JAWI WONTEN ING KITHA YOGYAKARTA. Arif Rohmawan Mulyana

MARUKU MINANGKA ASIL KREASI PANGANGGIT ADHEDHASAR PATRON (SosiologiPanganggit) SKRIPSI

Analisis Nilai Moral Rubrik Wacan Bocah dalam Majalah Djaka Lodang Edisi Juni-Desember 2013 dan Relevansinya dengan Kehidupan Sekarang

UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

STRUKTURALISME GENETIK NOVEL JEMINI ANGGITANIPUN SUPARTO BRATA SKRIPSI

MEDIA PASINAON MAOS UKARA MAWI AKSARA JAWA KANTHI POP-UP BOOK KANGGE SISWA KELAS VII SMPN 1 IMOGIRI

KEBERMAKNAAN KONSTRUK SINTAKTIK DENING LARE TUNAGRAHITA SEDANG UMUR 17 TAHUN SLB-C, C1 YPAALB PRAMBANAN KLATEN SKRIPSI

UPAYA PENINGKATAN KETERAMPILAN MENULIS PARAGRAF DESKRIPSI BERBAHASA JAWA DENGAN MEDIA GAMBAR

Etika dan Penggunaan Unggah-ungguh Bahasa Jawa dalam Roman Nona Sekretaris karya Suparto Brata dan Skenario Pembelajarannya di SMA Kelas X

JAMASAN PUSAKA WONTEN ING PENGETAN 1 SURA ING DHUSUN KECEME, DESA GERBOSARI, KECAMATAN SAMIGALUH, KABUPATEN KULON PROGO SKRIPSI

SKRIPSI. Kasusun dening Rista Sapta Perwitasari NIM

TINDAK TUTUR ILOKUSI DALAM WACANA KOLOM PAK RIKAN DI KORAN MINGGUAN DIVA

KONFLIK PSIKIS PARAGATAMA WIRADI WONTEN ING TRILOGI NOVEL KELANGAN SATANG ANGGITANIPUN SUPARTO BRATA (Tinjauan Psikologi Sastra) SKRIPSI

Panganggening Dwibasa dening Siswa PAUD KB Al Azhar Desa Binorong Kecamatan Bawang Kabupaten Banjarnegara

SINESTESIA BASA JAWI ING CERBUNG KALAWARTI DJAKA LODHANG WARSA 2012 SKRIPSI

CERITA RAKYAT KI SONDONG MAJERUK DAN KI SONDONG MAKERTI DALAM PERSPEKTIF GREIMAS

BAB II GEGARAN TEORI. 1. Pangertosan Linguistik Historis Komparatif. Dados wonten linguistik historis komparatif ngrembag kados pundi basa

ANALISIS NILAI MORAL DAN SOSIOLOGI NOVEL KIRTI NJUNJUNG DRAJAT KARYA R. Tg. JASAWIDAGDA

PARAGA ING NOVEL MANGGALAYUDA GUNTUR GENI ANGGITANIPUN ANY ASMARA. Skripsi

LAPORAN INDIVIDU. KEGIATAN PRAKTIK PENGALAMAN LAPANGAN DI SMP N 3 WONOSARI Disusun sebagai Pertanggungjawaban Pelaksanaan

PIWULANG SKRIPSI. dening

TINDAK TUTUR PAKON ING NOVEL KUNARPA TAN BISA KANDHA ANGGITANIPUN SUPARTO BRATA SKRIPSI

Analisis Kalimat Majemuk dalam Cerita Bersambung Ngoyak Lintang Karya Al Aris Purnomo

Transkripsi:

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP) Nama Sekolah Mata Pelajaran Kelas/Semester Pertemuan Ke Alokasi Waktu Kemampuan berbahasa : SMP N 4 Wates : Bahasa Jawa : VIII/ Gasal : 1 (satu) : 2 x 40 menit : Membaca A. Standar Kompetensi Memahami wacana tulis sastra dalam kerangka budaya Jawa Kompetensi Dasar 2.2 Mendiskusikan nilai-nilai moral dalam suatu karya sastra prosa (fiksi) Indikator 1. Mengartikan kata-kata sukar yang terdapat dalam wacana prosa (fiksi) 2. Mengungkapkan nilai-nilai moral karya prosa (fiksi) 3. Menemukan contoh tembung entar dalam wacana prosa (fiksi) 4. Mengartikan tembung entar dalam wacana prosa (fiksi) 3 Tujuan Pembelajaran 1. Siswa dapat mengartikan kata-kata sukar yang terdapat dalam wacana prosa (fiksi) 2. Siswa dapat mengungkapkan nilai-nilai moral karya prosa (fiksi) 3. Siswa dapat menemukan contoh tembung entar dalam wacana prosa (fiksi) 4. Siswa dapat mengartikan tembung entar dalam wacana prosa (fiksi) 4 Materi Pembelajaran 1. Pitutur ing cariyos Saking karya sastra ingkang awujud wacana prosa (fiksi) menika wonten nilai-nilai moral/pitutur ingkang saged dipunpendhet lan dipuntuladha. Saged awujud basa, unggah-ungguh, lan ancas saking cariyos. Pitutur ingkang sae menika kadosta: A. Hubungan sosial Hubungan sosial menika saged kapethik saking hubungan antawisipun paraga setunggal lan sanesipun wonten ssalebeting cariyos. Tumindak menapa ingkang dipunlampahi dining paraga ing salebeting cariyos. Kadosta tetulung, welas asih,

pengurbanan, kerja sama ingkang sae, toleransilan lan sanesipun. B. Unggah-ungguh basa Wonten salebeting cariyos sagedipun pendhet pitutur bab unggah-ungguh basanipun. Kadosta unggah-ungguh basa lare dumateng tiyangs sepuhipun inggih menika basa kara. Sahingga prayoganipun kita kedah nginakaken unggah-ungguh basa nalika rembagan kalian tiyang sanes inggih menika basa krama. C. Sipating manungsa Saking cariyos ugi sagedipun pendhet pitutur bab sipating manungsa. Sipating paraga ing cariyos saged dados sarana intropeksi diri pribadi ing bebrayan utawi gegambaran anggenipun kita kedah tumindak wonten ing pagesangan. D. Religi Wonten cerkak padatanipun ugi ngemot bab nilai-nilai religi kalian Gusti Pangeranipun ingkang saged kapethik. Nilai religi menika kadosta cariyosipun ngandhut bab hubungan manungsa dhumateng Gusti, Gusti dhumateng Kawulanipun lan sapanunggalanipun. Lendhut Lapindo Ing wayah awan nalika siswa-siswa padha ngaso sekolah Bagus ketemu marang pak Indra. Ana ing kantin. Bagus : Sugeng siang pak. Pak indra : Kowe to Gus ana apa? Bagus : Badhe nyuwun pirsa sekedhik pak, perkawis lendhut lapindo ingkang dumunung wonten Porong, Sidoarjo, Jawa Timur. Pak indra : Sing disiarke ana ing TV mau bengi kaee ta, Gus? Bagus : Ïnggih Pak. Pak Indra : Kahanan kui mau kadadean amarga tumindake manungsa kang serakah lan kandel kupinge. Amarga Perusahaane kang arep njupuk sumber minyak, ananging ana kang kliru prosedure nalika ditindakake pengeboran,

dadine lendhut kui mbanjiri lan dadi gawe telung kecamatan ing sak kiwo tengene. Bagus : Menapa menika kalebet pencemaran lingkungan Pak? Pak Indara : Ya jelas Gus. Lha saiki sing ana ngisor Lendhut Lapindo kuwi isine raja brana,raja kaya, panggonan kanggo ngibadah, nganti kabeh klelep. Kuwi pencemaran lingkungan kang kalebu parah. Apa meneh lendhut kuwi mau ngandhut bahan-bahan kimia kang biasa gawe penyakit. Kayata Kanker, ganguan ati, jantung lan paru-paru. Bagus : Wah, mbebayani sanget nggih Pak. Lendhut lapindo menika. Pak Indra : Bener kui Gus bahaya banget, mulane kowe kudu iso dadi bocah kang jembar kawruhe lan nandur kabecikan kang akeh, supaya dunya tetep lestari lan adem ayem tentrem kerta raharja. Bel mlebu kelas wis kaprungu, banjur pak Indra lan bagus mbayar jajanan lan budhal menyang kelas. 2. Tembung Entar Tembung entar inggih menika tembung ingkang boten salumrahipun, gadhahi teges kias kemawon. Tuladha : gedhe endhase : gumedhe/kumalungkung, jembar segarane : sabar, cilik atine : kuwatir/wedinan 3. Kata-kata sukar No Tembung Teges 1 Perkawis Perkara / masalah 2 Raja brana Bandha kang arupa barang kang ana pegajine. 3 Raja kaya Bandha kang awujud ingon-ingon. 5 Metode Pembelajaran 1. Ceramah digunakan untuk mengawali pembelajaran dan menyampaikan materi pembelajaran tentang nilai-nilai yang terkandung dalam karya sastra dan tembung entar.

2. Tanya jawab digunakan untuk meningkatkan keaktifan para siswa dalam belajar 3. Mencari kata digunakan untuk memperdalm pengetahuan tentang tembung entar. 6 Media Pembelajaran 1. Wacana berbentuk cerkak 2. Kartu Tembung entar 7 Langkah- langkah pembelajaran a. Pendahuluan 1) Guru mengucapkan salam kepada para siswa 2) Salah satu siswa memimpin doa sebelum pelajaran dimulai 3) Mengecek kehadiran siswa / presensi siswa 4) Menjelaskan tujuan pembelajaran atau manfaat pembelajaran. b. Kegiatan inti 1) Eksplorasi - Siswa menyebutkan macam-macam manfaat karya sastra prosa(fiksi). - Siswa mencoba menjeaskan nilai-nilai moral karya sastra prosa(fiksi). 2) Elaborasi - Siswa memperhatikan guru ketika menerangkan nilai-nilai moral dalam karya satra (fiksi) - Siswa berjumlah 2 orang maju ke depan kelas untuk membacakan wacana prosa. - Siswa satu meja memperhatikan bacaan berbentuk prosa yang mengandung nilai-nilai moral dan kata entar. - Siswa mengerjakan soal-soal seputar bacaan. 3) Konfirmasi - Siswa menjawab pertanyaan yang diberikan guru. - Siswa diberikan kalimat yang mengandung kata entar. - Siswa mencari kata entar yang dibacakan oleh guru. c. Kegiatan Penutup - Siswa dibantu guru menyimpulkan materi yang telah dipelajari. - Salah satu siswa memimpin doa penutup - Siswa menjawab salam penutup dari guru.

8 Sumber 1) Setyawati, Bethy Mahara. 2012. Siswa Tama. Yogyakarta. Ulinuha Grafika 2) LKS Puspita Basa Bahasa Jawa kangge kelas VIII dening Bethy Mahara Setyawat, S.Pd 3) Cerkak Basa Jawa kanthi irah-irahan Ande- Ande Lumut dari web http://www.slideshare.net/brankal/cerita-rakyat-bahasa-jawa-keongmas-jaka-tarub-rawa-pening 4) Prabaswara. 2012. Kawruh Basa Jawa Pepak. Surabaya: Sinar Kemala 9 Penilaian Indikator Mengartikan kata-kata sukar yang terdapat dalam wacana prosa (fiksi) Mengungkapkan nilai-nilai moral karya prosa (fiksi) Menemukan contoh tembung entar dalam wacana prosa (fiksi) Mengartikan tembung entar dalam wacana prosa (fiksi) Penilaian Instrument 1. menapa tegesipun tembung perkawis ing wacan? 2. menapa tegesipun tembung raja kaya ing wacan? 3. menapa tegesipun tembung raja brana ing wacan? 4. Kasebutna nilai-nilai moral saking cariyos kala wau! 5. Cobi kasebutna tembung entar ingkang wonten ing wacan! 6. Cobi padosi tegesipun saking tembung entar ingkang wonten wacan.. 10 Kunci Jawaban 1. Perkara / masalah 2. Bandha kang awujud barang aji / ana pengajine. 3. Bandha kang awujud ingon-ingon