I PENDAHULUAN II LANDASAN TEORI
|
|
|
- Hendri Setiawan
- 9 tahun lalu
- Tontonan:
Transkripsi
1 I PENDAHULUAN 1.1 Ltr Blkn Mslh trnsportsi n istrisi prok lm khipn shri-hri pt imolkn si hil rotin prolm (VRP). Mol VRP kn mnhsilkn sjmlh rt knrn ntk mnnjni stip konsmn. P mmn, stip rt rl n rkhir p tmpt n sm, it pot. Slin it, mol VRP j mmstikn r totl prmintn p st rt tik mlihi kpsits knrn n roprsi. Prmslhn pt trji ktik prshn tik mmiliki knrn t nkn knrn tik pt mmnhi prmintn konsmn, shin prshn ihrskn mn knrn lin. Knrn s kn mnnjni konsmn n tik kmli k pot. Untk mmhkn mslh trst inknlh opn hil rotin prolm (OVRP) it mol VRP nn rt n trk. Mol OVRP r nn mol VRP krn knrn tik ihrskn ntk kmli k pot, t jik knrn iprolhkn kmli k pot mk knrn kn mnnjni kmli konsmn n tlh iknjni slmn sr trlik. Olh krn it rt knrn tik trttp ttpi trk. VRP slit ntk iphkn krn mrpkn nn ntr mslh kpsits n mslh pnntn rt. Slh st r ntk mnlsiknn lh nn mnnkn mto hristik. Dlm kr ilmih ini, mto hristik kn inkn ntk mnri solsi ri OVRP. Solsi trst pt iri nn ntn sotr MATLAB rsi Tjn Kr ilmih ini issn nn tjn mnntkn himpnn rt n mminimmkn totl i trnsportsi. 1.3 Mto Pnlitin Mto n inkn lm pnlisn kr ilmih ini lh sti litrtr. Mtri ri kr ilmih ini imil ri rtikl n rjl A Hristi Mtho or th Opn Vhil Rotin Prolm n itlis olh D Sriklis n S Poll p thn Di smpin it lm pmtn kr ilmih ini, pnlis mnnkn rp hn pnnjn ri k n sits intrnt n trkit nn topik kr ilmih ini. II LANDASAN TEORI Dlm ini kn ihs mnni tori-tori n rkitn nn pmhsn kr ilmih ini. 2.1 Dinisi Dsr Gr Tori r prtm kli iknl sjk Elr (13) mnliti tntn mslh jmtn Könisr. D rts thn kmin, p thn 13, Déns Köni tlh mnlis k tntn tori r n prtm. Dlm prio n rlti sinkt, tori r mnlmi prkmnn n snt pst. Dinisi 1 (Gr) St r G lh psnn trrt ( ) nn V lh himpnn rhin n tkkoson ri lmn r n ist simpl (no) n E lh himpnn psnn tktrrt (mnkin sj himpnn koson) ri simpl-simpl r i V. Mislkn G r mk { } ( ) (nn ( )) ist sisi (). Sisi { } pt itliskn { } n olh isinkt nn t. G: Gmr 1 Gr G=(V,E) P Gmr 1 iprlihtkn r nn { } n {{ } { } { } { }}.
2 2 Dinisi 2 (Gr Triil n Tktriil) Gr n hn mmiliki sh simpl ist r triil snkn n linn lh r tktriil. H: Gmr 2 Gr triil. Gmr 3 Gr tktriil. Dinisi 3 (Inint n Ajnt) Mislkn irikn r ( ) Jik { } ( ) nn mk n iktkn jnt i G n iktkn inint nn n. Ilstrsi inint n jnt iprlihtkn lm Gmr 4. D: Gmr 4 Gr D. P mr 4, n, n, n, n n jnt i r D. Sisi 1 inint nn n, sisi 2 inint nn n, sisi 3 inint nn n, n sisi 4 inint nn n. Dinisi 4 (Sr) Gr H lh st sr ri r G jik ( ) ( ) n ( ) ( ) P Gmr, r H lh sr ri r G p Gmr 1. 4 Gmr Gr H. Dinisi (Orr n Si) Bnkn simpl ri st r G ist orr ri G, n nkn sisi ri G ist si ri G. Ji orr ri G lh ( ) n si ri G lh ( ) St r nn orr p n si q itliskn si r ( ) D: Gmr Gr D=(p,q) nn orr 4 n si Dinisi (Drjt st Simpl) Drjt (r) ri simpl, intkn nn ( ) lh nkn sisi n inint nn. Untk st simpl i G iinisikn nihorhoo ( ) t ( ) it himpnn simpl n jnt nn, it: ( ) { ( ) ( )} Ji ( ) ( ) it nkn simpl n jnt nn. Simpl n rrjt 0 inmkn simpl n trisolsi, n simpl rrjt 1 ist simpl jn (n rt). P Gmr 1, simpl mmiliki rjt st snkn simpl mmiliki rjt ti. Dinisi (Wlk) Wlk W p st r G lh risn rhin, t n imli ri st rtks n rkhir p st rtks j, shin stip sisi i lm risn hrs inint nn rtks slm n sshn. (Chrtrn & Zhn 200)
3 3 Ilstrsi lk p st r is iliht p Gmr. lh lk. Dinisi (Pth) Pth lh lk nn stip simpl n r. Ilstrsi pth is iliht p Gmr. lh pth. Dinisi (Cl) Cl lh lk nn n sm simpln r. Ilstrsi l is iliht p Gmr. lh l. Dinisi 10 (Dir) Gr rrh (ir) lh psnn trrt ( ) nn himpnn tkkoson n hin, n himpnn psnn trrt n mnhnkn lmn-lmn i. Elmn-lmn ri ist sisi rrh (r). Sisi rrh ( ) intkn nn ris rrh ri k. (Chrtrn & Zhn 200) Gmr Dir. Dinisi (Gr/ir root) St r ( ) t ir ( ) iktkn root jik trpt sh nsi t (nn lh himpnn ilnn rl) n mmrikn sh ilnn rl p stip sisi i t sisi rrh i, ist oot. Stip oot ( )nn t inotsikn nn (Fols 12) Dinisi 12 (Ajnt k n Ajnt ri) Jik ( ) lh sh sisi rrh lm r D, mk jnt k, n jnt ri. Dinisi 13 (Inint k n Inint ri) Jik ( ) lh sh sisi rrh lm r D, mk sisi rrh ( ) inint ri, n inint k. Dinisi 14 (Drjt-msk, rjt-klr, n rjt rtks lm ir) Drjt-msk i( ) ri simpl lm ir D lh nkn simpl n jnt k. Drjt-klr o( ) ri simpl lm ir D lh nkn simpl n jnt ri. Drjt lm ir D iinisikn nn P Gmr rjt msk ri simpl lh 1 n rjt klr ri simpl lh 1. Dinisi 1 (Wlk rrh) Wlk rrh p st ir D lh lk n ssi nn rh sisin t tik rlnn rh. (Vs 200) Ilstrsi lk rrh p st ir is iliht p Gmr. lh lk rrh. Dinisi 1 (Pth rrh) Pth rrh p st ir lh lk rrh nn sm rtks lm risnn tik rln. (Vs 200) Ilstrsi pth is iliht p Gmr. lh pth rrh. Dinisi 1 (Cl rrh) P r rrh, l lh pth rrh n trttp n tkkoson. Ilstrsi l rrh is iliht p Gmr. lh l rrh. Dinisi 1 (Gr Trhn n tktrhn) Mislkn n lh simpl lm r G. Simpl trhn k jik G mnnn sh pth -. Gr G ist r trhn jik trhn k ntk stip psnn, ri simpl-simpl i G.
4 4 Gr G iktkn tk trhn jik trpt simpl n n tik mmiliki jlr G: r t () () Gmr Gr () trhn n () tk trhn. Dinisi 20 (Tr) Tr lh st r trhn n tik mmpni l. (Fols 12) Ilstrsi tr pt iliht p Gmr. r s Gmr 10 Tr p ir. Dinisi 22 (Str) Str lh in ri tr n jik ipishkn ri tr trst, msih ttp tr. Ilstrsi str pt iliht p Gmr. t T: t s s Gmr Tr. Torm 1 St tr rorr p mmpni si Dinisi 21 (Tr p ir) St ir trhn n tik mmiliki l ist tr p ir. (Chrtrn & Zhn 200) Ilstrsi tr ntk ir pt iliht p Gmr 10. Gmr Str ri r T. Dinisi 23 (Spnnin Srph) Sh sr H ri r G lh sh spnnin srph ri G jik ( ) ( ) Gr p Gmr () mrpkn spnnin srph ri r p Gmr (). Dinisi 24 (Spnnin Tr) Sh tr n mrpkn sh spnnin srph ri r trhn G lh sh spnnin tr. (Chrtrn & Zhn 200) Dinisi 2 (Jrk lm r) Dlm st r tktriil G n ntk psnn simpl i G, mk jrk ntr simpl n, itlis ( ) t ( ) lh pnjn ri pth n trpnk i G, jik pth ini. Jik tik, mk iinisikn h ( ).
5 2.2 Aloritm Prim A rp loritm n pt inkn ntk mnntkn minimm spnnin tr p r root n trhn. Slh st loritm trst lh loritm Prim n kn inkn lm kr ilmih ini. Aloritm Prim inkn p r root ( ) n tktriil nn p mntkn orr ri r G n q mntkn si ri r G. Mto ri loritm Prim lh mnnti tr T lm r root G n trhnkn nn tr r. Tr r intk nn mnmhkn sh sisi n mmiliki oot minimm n mnhnkn rtks ri T k rtks n tik i T. Lnkh-lnkh loritm Prim lh si rikt : 1. [Inisilissi tr T] Mislkn smrn simpl i G n. 2. [Upt tr T] Jik lh simpl nn jrk minimm k, mk 3. [Mmriks pkh sh minimm spnnin tr sh trntk] Jik ( ) nn p lh si ri r T, mk klrnn lh ( ) Jik tik, mk kmli k Lnkh 2. Contoh pmkin loritm Prim Dirikn G lh r root sprti p Gmr Gmr 12 Gr root G. Jik ipilih si simpl l, mk nn loritm Prim ipt minimm spnnin tr nn pross si rikt : 1. lh simpl n trhn k nn oot trkil shin ipilih sisi (liht Gmr 13). 1 Gmr 13 Sisi hsil ri loritm Prim thp k Simpl riktn n ipilih lh simpl nn oot trkil trhp t. Sisi mmiliki oot, root, root 1, n root, shin sisi ipilih si sisi n mmiliki oot trkil (liht Gmr 14). 1 Gmr 14 Sisi hsil ri loritm Prim thp k Aloritm ilnjtkn sprti thp slmn. Sisi ipilih si sisi n mmiliki oot trkil trhp sisisisi n inint nn simpl n (liht Gmr 1). 1 Gmr 1 Sisi hsil ri loritm Prim thp k Sisi ipilih si sisi n mmiliki oot trkil (liht Gmr 1).
6 1 Gmr 1 Sisi hsil ri loritm Prim thp k-4.. Sisi ipilih si sisi n mmiliki oot trkil (liht Gmr 1). 1 Gmr 1 Sisi hsil ri loritm Prim thp k-.. Sisi ipilih si sisi n mmiliki oot trkil (liht Gmr 1). Ji, ihsilkn st minimm spnnin tr ri r G sprti p Gmr 1. Gmr 1 Solsi minimm spnnin tr nn oot 3. III PEMBAHASAN Di lm kr ilmih ini kn iprknlkn sh mslh mnjmn istrisi, n ist opn hil rotin prolm (OVRP). Mslh mnjmn istrisi OVRP r nn hil rotin prolm (VRP). Ciri tm prmslhn n mmkn OVRP nn VRP lh knrn tik ihrskn kmli k pot, nmn jik knrn iprolhkn kmli k pot mk knrn kn mnnjni kmli konsmn mlli rt slmn sr trlik. OVRP is ijlskn si rikt. Mislkn trpt sh pot n himpnn konsmn n mmiliki prmintn trhp rn. P pot trpt sjmlh knrn trnsportsi. Stip knrn mmiliki kpsits mksimm rn n is i n tip knrn j mmiliki i oprsionl. Bi prjlnn ntr pot n sm konsmn, sprti j ri konsmn k konsmn, ikthi. Prmslhnn lh mnntkn totl i prjlnn n minimm n mmnhi ti kritri rikt: i. stip rt rl ri pot n rkhir p konsmn, ii. stip konsmn hn iknjni olh tpt st knrn n prmintnn trpnhi, iii. totl prmintn konsmn n iknjni i stip rt krn ri t sm nn kpsits knrn n rts i rt trst. Tjnn lh mnntkn rt prjlnn n mminimmkn totl i prjlnn n i pmkin knrn. Di lm OVRP trpt rp konisi n mnkin mnl ktik knrn mlkkn pnistrisin rn ri pot k konsmn, i ntrn: i. knrn rnkt ri pot n rhnti i konsmn khir, ii. knrn rnkt ri pot n rhnti i konsmn khir, ll kmli li k pot nn mlli rt n tlh ilti slmn sr trlik.
Pohon. Pohon adalah graf tak-berarah terhubung yang tidak mengandung sirkuit. pohon pohon bukan pohon bukan pohon
Poon Poon l r tk-rr truun yn tik mnnun sirkuit poon poon ukn poon ukn poon Hutn (orst) l - kumpuln poon yn slin lps, tu - r tik truun yn tik mnnun sirkuit. Stip komponn i lm r truun trsut l poon. Hutn
BILANGAN KROMATIK LINIER DARI KOMPLEKS PERSEKITARAN GRAF SEDERHANA Frisda Thertiyantus Vinarista 1, I Ketut Budayasa 2
BILANAN KROMATIK LINIER DARI KOMPLEKS PERSEKITARAN RAF SEDERHANA Fris Thrtints Vinrist, I Ktt Bs Jrsn Mtmtik, Fklts Mtmtik n Ilm Pngthn Alm, UNESA Kmps Ktintng 603, Srb Emil: [email protected], [email protected]
3 Berapa jumlah maksimum dan jumlah minimum simpul pada graf sederhana yang mempunyai 12 buah sisi dan tiap simpul berderajat 3?
GRF No Sol Untuk stip sol i wh, sutkn pkh gr srhn ngn lim simpul (vrtx) yng mmiliki rjt untuk msing-msing simpul sgi rikut? Jik, gmr grny! ),,,, ),,,, ),,,, ),,,, Mungkinkh iut gr-srhn simpul ngn rjt msing-msing
DT-51 Application Note
DT- Applition Not AN Eltroni Puzzl Olh: Tim IE & Gtut Eko Dryni (Univrsits Ktholik Wiy Mnl) Apliksi ini irnn si prminn puzzl lktronik x. Sistm ini mnunkn moul DT MinSys Vr.., Pushutton n Svn Smnt. Mto
II. TINJAUAN PUSTAKA. pasangan itu dengan operasi-operasi tertentu yang sesuai padanya dapat
3 II. TINJUN PUSTK. Sistm ilnn Komplks Sistm ilnn komplks dpt dinytkn scr orml dnn mnunkn konsp psnn trurut ordrd pir ilnn riil,. Himpunn smu psnn itu dnn oprsi-oprsi trtntu yn ssui pdny dpt didinisikn
APLIKASI POHON MERENTANG MINIMUM UNTUK MENENTUKAN JARINGAN DISTRIBUSI LISTRIK
APLIKASI POHON MERENTANG MINIMUM UNTUK MENENTUKAN JARINGAN DISTRIBUSI LISTRIK Siik Solmn (81) Prorm Stui Tknik Inormtik, STEI ITB Jln Gns Bnun -mil: [email protected] ABSTRAK Mkl ini kn mms mnni poon
Terminologi (1) Terminologi (2) Terminologi (3) Pohon Merentang (spanning ( 12/5/2011
// Pohon (Tr) Dinisi Pohon (Tr) lh r tk-rrh trhuun yn tik mnnun sirkuit Ssi - Dinisi Hutn (orst) lh kumpuln pohon yn slin lps, tu r tik trhuun yn tik mnnun sirkuit. Stip komponn i lm r trhuun trsut lh
BAB VI. FUNGSI TRANSENDEN
BAB VI. FUNGSI TRANSENDEN 6.. FUNGSI LOGARITMA NATURAL ASLI) 6.. FUNGSI INVERS DAN TURUNANNYA 6.3. FUNGSI EKSPONEN NATURAL 6.4. FUNGSI EKSPONEN DAN LOGARITMA UMUM 6.5. PENGGUNAAN FUNGSI LOGARITMA DAN EKSPONEN
BAB V P O H O N ( T R E E )
7 Mtmtik Diskrit BAB V P O H O N ( T R E E ) Poon (tr) mrupkn sl stu ntuk kusus ri struktur sutu r. Mislkn A mrupkn su impunn rin simpul (vrtx) p sutu r G yn truun. Untuk stip psnn simpul i A pt itntukn
Geometri Transformasi
Gomtri Trnsormsi Sjk zmn Eli ( SM) smpi 7 M, gomtri ipljri ri prspkti sntsis, sgi st ilm. Slm 7 sjmlh i r lm mtmtik ikmngkn n itrpkn lm mmpljri gomtri, ngn k ng rsit rolsi. Misln ngn mnrpkn notsi-notsi
GRAF TERAPAN. Diktat Kuliah UNIVERSITAS PAMULANG. ( Digunakan untuk kalangan sendiri ) Ari Mulyoto, S.Pd, M.Si.
Diktt Kulih GRAF TERAPAN ( Digunkn untuk klngn sniri ) Ari Mulyoto, S.P, M.Si. JURUSAN TEKNIK REKAYASA PERANGKAT LUNAK UNIVERSITAS PAMULANG i DAFTAR ISI hlmn DAFTAR ISI i PENDAHULUAN B GRAF 2 A. DEFINISI
IMPLEMENTASI ALGORITMA PRIM DENGAN TEORI GRAPH PADA WPF GRAPH
IMPLEMENTASI ALGORITMA PRIM DENGAN TEORI GRAPH PADA WPF GRAPH Trinn Syhputr *, Di Stiwn * Progrm Stui Sistm Inormsi, STMIK Royl Kisrn Progrm Stui Sistm Komputr, STMIK Royl Kisrn Jl. Pro. M. Ymin 7 Kisrn,
JURNAL MATEMATIKA DAN PEMBELAJARANNYA 2016 VOLUME 2, NO. 1. ISSN PENERAPAN FUNGSI GAMMA DALAM PEMBUKTIAN 0! = 1
JURNAL MATEMATIKA DAN PEMBELAJARANNYA 6 VOLUME, NO.. ISSN -99 PENERAPAN FUNGSI GAMMA DALAM PEMBUKTIAN! = Amr Hs Dos STKIP Pmg Idosi Mkssr 85 557 6956, E-mil: [email protected] ABSTRAK Pmkti! = dt dilkk dri
RUANG VEKTOR REAL. Kania Evita Dewi
RUANG VEKTOR REAL Kni Eit Dewi Definisi Vektor dlh besrn yng mempnyi rh. Notsi: Notsi pnjng ektor: k j i ˆ ˆ ˆ Vektor stn Vektor dengn pnjng t norm sm dengn st Opersi ektor Penjmlhn ntr ektor Mislkn dn
Penerapan Strategy Greedy Untuk Membangun Pohon Merentang Minimum
Pnrpn Strtgy Gry Untuk Mmngun Pohon Mrntng Minimum Byu Aity Prhn Progrm Stui Tknik Inormtik Institut Tknologi Bnung Kmpus ITB Jl.Gnsh No.10 Bnung -mil: [email protected] ABSTRAK Tori gr rkmng n nyk i pliksikn
Graf Planar (Planar (
// Grph (Cont) :Apliksi Grph Ssi Grf Plnr (Plnr ( Grph) n Grf Bing (Pln Grph) -ont Rumus Eulr : n + f = imn f = jumlh wilyh = jumlh sisi n = jumlh simpul Ex: Brp jumlh wilyh grf rikut ini? R R R R R R
9.1 Representasi Aritmetika Dengan Tree
Tlh t thu rsm hw pnrpn rph mupun ju tr lm n omputr snt ny. Bn n mmhs mn mto untu mlun pnlusurn unsurunsur (vrt-vrt) r rph tu tr trsut. Ju mn mmut jlur r stu vrt vrt ln yn pln optmun. Brp lortm yn n hs
Bab 3. Teori Graf. Tujuan Instruksional Umum
B 3 Tori Grf Tori grf mrupkn pokok hsn mtmtik yng tlh tu usiny (tori ini munul prtm skli pd thun 736) nmun msih dipljri hingg st ini, ini diskn pnrpn tori ini dlm pmrogrmn komputr. Slin dlm pmrogrmn komputr
DETERMINAN dan INVERS MATRIKS
// DETERMINN n INVERS MTRIKS Trnspose Mtriks () Jik mtriks mxn, mk trnspose ri mtriks ( t ) lh mtriks erukurn nxm yng iperoleh ri mtriks engn menukr ris engn kolom. Ex: t // SIFT Trnspose Mtriks () Sift:.
Aljabar Linear Elementer
Aljr Liner Elementer MA SKS Sils : B I Mtriks dn Opersiny B II Determinn Mtriks B III Sistem Persmn Liner B IV Vektor di Bidng dn di Rng B V Rng Vektor B VI Rng Hsil Kli Dlm B VII rnsformsi Liner B VIII
f g DEKODER Gambar 2.1. Pemecah sandi (Dekoder)BCD ke seven segment
PERCOBAAN DIGITAL 02 PEMECAH SANDI (DECODER) 2.1. TUJUAN 1. Mnnl, mmpljri n mmhmi oprsi rnkin loik untuk mmh sni ilnn siml. 2. Mmhmi r mnmpilkn t mnunkn pr svn smnt (7 rus). 3. Mnnl n mmhmi r krj sutu
Beberapa Aplikasi Graf
B 6 Grf 139 Beerp Apliksi Grf. Lintsn Terpenek (Shortest Pth) grf eroot (weighte grph), lintsn terpenek: lintsn yng memiliki totl oot minimum. Contoh pliksi: 1. Menentukn jrk terpenek/wktu tempuh tersingkt/ongkos
BAB I PENDAHULUAN. Sebuah sistem sebarang yang terdiri dari m persamaan linear dengan n M M M M M
BAB I PENDAHUUAN Sebuh sistem sebrng yng teriri ri m persmn liner engn n bilngn tk ikethui kn ituliskn sebgi : x + x +... + n x n = b x + x +... + n x n = b n x + n x +... + nn x n = b n imn x, x,...,
Penerapan Pohon dan Algoritma Heuristic dalam Menyelesaikan Sliding Puzzle
Pnrpn Pohon n Algoritm Huristic lm Mnylsikn Sliing Puzzl Rzn Achm (13508104) Progrm Stui Inormtik Institut Tknologi Bnung Jln Gnsh 10 Bnung mil : [email protected]; [email protected] ABSTRAK Sliing
PEMECAHAN CHINESE POSTMAN PROBLEM UNTUK GRAF TAK BERARAH
1 PEMECAHAN CHINESE POSTMAN PROBLEM UNTUK GRAF TAK BERARAH Yuri Anri Gni 106118 Msisw Tknik Inormtik ITB Jl. Gns, no. 10 -mil: [email protected] ABSTRAK Cins postmn prolm prtm kli ikmukkn ol Mi Gn
CME DAN PANCARAN ANGIN SURYA YANG TERKAIT
CME n Pnrn Anin Sury yn Trkit (A. Gunwn Amirnto) CME DAN PANCARAN ANGIN SURYA YANG TERKAIT A. Gunwn Amirnto Pnliti Pust Sins Antriks, LAPAN ABSTRACT Coronl mss jtions (CME) r solr tivitis whih prou nrti
Modul 9. (Pertemuan 19 s/d 26) INTEGRAL FOURIER
Mol 9. Prtmn 9 s/ 6 INTEGRAL OURIER 73 9. DEINISI INTEGRAL OURIER Mr t mngsmsn ons yng brt :. lm ons stbl Drhlt t-t ntrvl trbts -LL.. M Torm Intgrl orr : onvrgn j ntgrs bsolt lm -LL. { A os B } sn A mn
PERSAMAAN LINIER. b a dimana : a, b, c, d adalah
PERSAMAAN LINIER ). Persmn Linier Stu Vriel Bentuk umum : x, imn n konstnt Penyelesin : x Contoh : ). 5x x x 5 8 ). x 8 x x 8 ). Persmn Linier Vriel Bentuk umum : ). Persmn Linier Tig Vriel Bentuk umum
E-LEARNING MATEMATIKA
MODUL E-LEARNING E-LEARNING MATEMATIKA Oleh : NURYADIN EKO RAHARJO, M.PD. NIP. 97 Penulisn Moul e Lerning ini iii oleh n DIPA BLU UNY TA Sesui engn Surt Perjnjin Pelksnn e Lerning Nomor 99.9/H4./PL/ Tnggl
BAB 6 INTEGRAL DAN PENGGUNAANNYA
Dik Klih TK Memik BB 6 INTEGRL DN PENGGUNNNY 6 Inegrl Tken nirnn) F Fngsi F ise nirnn inegrl) ri f p inervl I jik f ) Jik ng ikehi lh f), nk menpkn F) ilkkn penginegrln Secr mm ilis, engn lh konsn Simol
USAHA KONVEKSI PAKAIAN JADI
P O L A P E M B I A Y A A N U S A H A K E C I L S Y A R I A H ( P P U K -S Y A R I A H ) U S A H A K O N V E K S I P A K A I A N J A D I P O L A P E M B I A Y A A N U S A H A K E C I L S Y A R I A H (
VEKTOR DEPARTEMEN TEKNIK ELEKTRO UNIVERSITAS INDONESIA
VEKTOR DEPARTEMEN TEKNIK ELEKTRO UNIVERSITAS INDONESIA Pengertin Dsr Vektor merpkn kombinsi dri st besrn dn st rh Vektor dpt dintkn dlm pnh-pnh, pnjng pnh mentkn besrn ektor dn rh pnh mennjkkn rh ektor
BAB 7. LIMIT DAN LAJU PERUBAHAN
BAB 7. LIMIT DAN LAJU PERUBAHAN 7. LIMIT FUNGSI 7.. Limit fungsi di sutu titik Menggmbrkn perilku fungsi jik peubhn mendekti sutu titik Illustrsi: Dikethui f( ) f(), 3,30,0 3,030,00 3,003 3 f() = f() 3,000?
BAB II LANDASAN TEORI
BAB II LANDASAN TEI Lds ori dlm skripsi ii risik ori-ori mdk dlh rd kovrsi dr Tlor mod Nwo d rd kovrsi mod srowski d rd kovrsi d irpolsi kdrik.. rd Kovrsi rd kovrsi mrpk s ik prp dlm plsi Prsm olir 0.
GRAPH. b Gambar 1. Graph
GRAPH m GRAPH merupkn sutu koleksi ri himpunn V G n E G. Notsi : G = { VG, EG } G = Grph VG = Himpunn titik EG = HImpunn gris Titik : Noe / Vertex Gris : Ar / Ege Contoh : Grph G teriri ri : G = { VG,
TEORI GRAPH DAN IMPLEMENTASINYA DALAM ILMU KOMPUTER
TEORI GRPH N IMPLEMENTSINY LM ILMU KOMPUTER in Wirdsri Progrm Studi Ilmu Komputr, Univrsits Sumtr Utr [email protected] STRK: Mklh ini mmhs tntng pokok hsn dlm mtmtik diskrit yitu tori grph dn implmntsiny
LAMPIRAN PERATURAN BUPATI CIAMIS NOMOR : 52 Tahun 2015 TANGGAL : 2 Desember f e. I. Model PDH Linmas A. PNS Pria
LAMPIRAN PERATURAN BUPATI CIAMIS NOMOR : 52 Tun 2015 TANGGAL : 2 Dsmr 2015 I. Mol PDH Lnms A. PNS Pr m j k l n o p. kmj lnn pnk. lmn LINMAS. tulsn Provns Jw Brt. ppn nm. l u. kr rr n truk. monorm LINMAS.
Pemanfaatan Graf dan Pohon Pada Lembaga Dakwah Kampus
Pmntn Gr n Pohon P Lm Dkwh Kmpus Aurrisy Fikri NIM 13508017 Prorm Stui Tknik Inormtik, Skolh Tknik Elktro n Inormtik,Institut Tknoloi Bnun Jl. Gn 10, Bnun, 40132 -mil: [email protected] ABSTRAK Mt
PERANCANGAN DAN IMPLEMENTASI ALAT PENENTU ARAH KIBLAT PORTABLE
Jurnl Sistm Komputr Unikom Komputik Volum 1, No.2-2012 PERANCANGAN DAN IMPLEMENTASI ALAT PENENTU ARAH KIBLAT PORTABLE Hiyt 1, Fri Moh. Suni 2 1,2 Jurusn Tknik Komputr UNIKOM, Bnung 1 [email protected] ABSTRAK
BAB III TRANSFORMASI LINEAR
Diktt ljr Liner II BB III RNSFORMSI LINER DEFINISI RNSFORMSI LINER Jik V W msing msing lh rung vektor mk V W msing msing merupkn himpunn Dengn emikin pt iut sutu fungsi ntr V n W erkit engn struktur ri
5. Persamaan Diferensial (2) (Orde Dua) Sudaryatno Sudirham
Drulic www.drulic.com 5. Prmn Difrnil Ord Du Sudrno Sudirhm 5.. Prmn Difrnil Linir Ord Du Scr umum rmn difrnil linir ord du rnuk d d c f 5. d d Pd rmn difrnil ord u ki lh mlih hw olui ol rdiri dri du komonn
IX. RANCANGAN ACAK LENGKAP POLA FAKTORIAL AxB
Respons Respons IX. RANCANGAN ACAK LENGKAP POLA FAKTORIAL AxB Rncngn Ack Lengkp Pol Fktoril AxB dlh rncngn ck lengkp yng terdiri dri d peh es (Fktor dlm klsfiksi silng yit fktor A yng terdiri dri trf dn
BAB IV PEMBAHASAN Variasi JG terhadap JL 6 m/s pada waktu 0,1 detik
BAB IV PEMBAHASAN 4.1. Hsil n Anlis P ini memhs hsil ri penelitin yng telh ilkukn yitu pol lirn ule ir-ur p pip horizontl. Pol lirn ule memiliki iri yitu erentuk gelemung ult yng ergerk ilm lirn. Simulsi
Ringkasan Materi Kuliah PERSAMAAN DIFERENSIAL LINEAR. 1. Pendahuluan Bentuk umum persamaan diferensial linear orde n adalah
Rigks Mtri Klih PERSAMAAN DIFERENSIAL LINEAR Pdhl Btk mm rsm dirsil lir ord dlh () dg koisi-koisi d () mrk gsigsi g koti d slg I d tk sti I Slg I disbt slg diisi (slg sl) dri rsm dirsil it Jik gsi () =
GRAFIK ALIRAN SINYAL
GRAFIK ALIRAN SINYAL PENGANTAR Grfik lirn sinl merupkn sutu pendektn ng digunkn untuk menjikn dinmik sistem pengturn. Grfik lirn sinl merupkn sutu digrm ng mewkili seperngkt persmn ljr linier. Untuk mengnlisis
BAB 3 VEKTOR DI R 2 DAN R 3. Dr. Ir. Abdul Wahid Surhim, MT.
BAB VEKTOR DI R DAN R Dr. Ir. Adl Whid Srhim, MT. KERANGKA PEMBAHASAN. Definisi Vektor di R dn R. Hsil Kli Slr. Hsil Kli Silng 4. Gris dn Bidng di R . DEFINISI VEKTOR DI R DAN R Notsi dn Opersi Vektor
CONTOH SOLUSI BEBERAPA SOAL OLIMPIADE MATEMATIKA Oleh: Wiworo, S.Si, M.M. 3. Untuk k 2 didefinisikan bahwa a
CONTOH SOLUSI BEBERAPA SOAL OLIMPIADE MATEMATIKA Oleh: Wiworo, S.Si, M.M. Dikethui bhw,. Untuk k didefinisikn bhw k k k. Tentukn jumlh tk hingg dri. Kit mislkn S S. Dengn demikin kit dpt menuliskn Kedu
METODE PENDANAAN PENSIUN Oleh : Dedy Purwanto
MEOE EAAA ESIU Olh y unto Unit Cit Mtho Mto Mnft Jtuh po Mnft niun ol tint Kjibn Atui tu b Iun ol tu b b ngn lh Kjibn Atui untu pt tif bui ngn ui pniun nol lh Iun ol untu pt tif bui ngn ui pniun nol lh
PERSAMAAN DAN FUNGSI KUADRAT. Oleh Shahibul Ahyan
PERSAMAAN DAN FUNGSI KUADRAT Oleh Shhil Ahyn A. Bentk Umm Persmn Kdrt Definisi : Mislkn,, Rdn, mk persmn yng erentk + + = dinmkn persmn kdrt dlm peh. Berkitn dengn nili-nili dri,, dikenl eerp persmn kdrt
4. VEKTOR-VEKTOR DI RUANG-2 DAN RUANG-3
Diktt Aljbr Liner Vektor di Rng dn Rng 4. VEKTOR-VEKTOR DI RUANG- DAN RUANG- 4.. PENGANTAR DEFINISI 4.: VEKTOR Vektor dlh st besrn yng memiliki besr dn rh. Vektor yng memiliki pnjng dn rh yng sm diktkn
6. Hitunglah. 7. Hitunglah. 8. Jika x. 9. Kurva 3
JWN Persi U Mth IP JWN Persi U Mth IP tl U t Mret Hitlh l i ljtk i l Fktrk I Tr Hitlh l i i l Hitlh l i ljtk i l Fktrk i l ljtk l i sekw Kli Hitlh ) ( li li ) ( li Hitlh li li li li Hitlh li li li li li
CATATAN KULIAH Pertemuan XIV: Analisis Dinamik dan Integral (2) Oleh karena bukan angka, maka integral di atas didefinisikan sebagai:
CATATAN KULIAH Prtmun XIV: Anlisis Dinmik dn Intgrl (2) A. Intgrl Tk Wjr (Impropr Intgrl) Intgrsi dngn Limit Tk Hingg Bntuk intgrl tk wjr jnis ini s: f ) ( d dn f ( ) Olh krn ukn ngk, mk intgrl di ts didfinisikn
METODE CHEBYSHEV-HALLEY BEBAS TURUNAN KEDUA. FakultasMatematikadanIlmuPengetahuanAlamUniversitas Riau KampusBinawidyaPekanbaru, 28293, Indonesia
METDE CHEBYSHEV-HALLEY BEBAS TURUNAN KEDUA V Sitompul * Smsudhuh TP Nbb Mhsisw JurusMtmtik Dos JurusMtmtik FkultsMtmtikdIlmuPthuAlmUivrsits Riu KmpusBiwidPkbru 89 Idosi *vroik@hoooid ABSTRACT This ppr
MODUL 9. (Pertemuan 17 s/d 26) INTEGRAL FOURIER
MODUL 9. Prtmn 7 / 6 INTEGRAL OURIER 9. DEINISI INTEGRAL OURIER Mr t mngmn on yng brt :. lm on tbl Drhlt t-t ntrvl trbt -LL.. onvrgn j ntgr bolt lm -LL. M Torm Intgrl orr : mn { A o B } n A B o n Dngn
BAB VIII INTEGRAL LIPAT DUA DENGAN MAPLE. integral lipat satu merupakan materi pendukung untuk pembahasan dalam materi
BAB VIII INTEGRAL LIPAT DUA DENGAN MAPLE A. Pengntr Konsep integrl tentu untuk fungsi engn stu peuh pt iperlus menji untuk fungsi engn nyk peuh.integrl fungsi stu peuh selnjutny kn inmkn integrl lipt stu,
Bab 4. Contoh 4.1 : Berikut adalah beberapa contoh notasi vektor : b. b = b 1 i ˆ +b kˆ
B 4 Vektor di Bidng dn di Rng Vektor merpkn esrn yng mempnyi rh. Pd ini kn dijelskn tentng ektor di idng dn di rng, yng diserti opersi dot prodct, cross prodct, dn penerpnny pd proyeksi ektor dn perhitngn
INTEGRAL. y dx. x dy. F(x)dx F(x)dx
Drs. Mtrisoni www.mtemtikdw.wordpress.om INTEGRAL PENGERTIAN Bil dikethui : = F() + C mk = F () dlh turunn dri sedngkn dlh integrl (nti turunn) dri dn dpt digmrkn : differensil differensil Y Y Y Integrl
PROBLEM SOLVING TERKAIT DENGAN KELAS X SEMESTER 1 PADA STANDAR KOMPETENSI (SK) 1.
PROLEM SOLVING TERKIT DENGN KELS X SEMESTER PD STNDR KOMPETENSI (SK). LJR Memechkn mslh yng berkitn dengn bentuk pngkt, kr, dn logritm Oleh: Sigit Tri Guntoro. Du orng berselisih mengeni bnykny psngn bilngn
FUNGSI TRANSENDEN. Definisi 1 Fungsi logaritma natural, ditulis sebagai ln, didefenisikan dengan
2 FUNGSI TRANSENDEN Fungsi trnsenen tu fungsi non-ljbr lh fungsi yng tik pt inytkn lm sejumlh berhingg opersi ljbr. Fungsi trnsenen yng bis ijumpi lm hl ini teriri ri fungsi eksponensil, fungsi logritmik,
Yijk = µ + Ai + Bj(i) + є ijk
XI. RANCANGAN ACAK LENGKAP POLA TERSARANG Rncngn Ack Lengkp Pol Tersrng dlh rncngn percon dengn mteri homogen t tnp peh penggngg, terdiri dri d peh es t fktor dlm klsfiksi tersrng yit Fktor A terdiri dri
Pohon. adalah graf tak-berarah terhubung yang tidak mengandung sirkuit. pohon pohon bukan pohon bukan pohon
POHON Pohon lh grf tk-errh terhuung yng tik mengnung sirkuit e f e f e f e f pohon pohon ukn pohon ukn pohon Hutn (forest) kumpuln pohon yng sling leps grf tik terhuung yng tik mengnung sirkuit. Setip
LIMIT FUNGSI. Tapi jika x hanya mendekati 1, f(x) mendekati nilai berapa..? x 0,9 0,99 0,999 0, ,0001 1,001 1,01 1,1
Rinksn Limit Funsi Kels XI IPS SMA Trknit Jkrt LIMIT FUNGSI Limit dlm kt-kt sehri-hri: Mendekti hmpir, sedikit li, tu hr bts, sesutu yn dekt tetpi tidk dpt dicpi. Ilustrsi it = = Funsi ini tk mempunyi
selisih positif jarak titik (x, y) terhadap pasangan dua titik tertentu yang disebut titik
Hiperol 7.1. Persmn Hiperol Bentuk Bku Hiperol dlh himpunn semu titik (, ) pd idng sedemikin hingg selisih positif jrk titik (, ) terhdp psngn du titik tertentu ng diseut titik fokus (foci) dlh tetp. Untuk
3. LIMIT DAN KEKONTINUAN. INF228 Kalkulus Dasar
. LIMIT DAN KEKONTINUAN INF8 Klkulus Dsr . Limit Fungsi di Stu Titik Pengertin it secr intuisi Perhtikn ungsi Fungsi dits tidk terdeinisi di =, kren di titik tersebut berbentuk 0/0. Tpi msih bis ditnykn
4. SISTEM PERSAMAAN LINEAR
Persipn UN / Beh SKL http://vigt.worpress.om SMA Negeri Mlng Pge. SISTEM PERSAMAAN LINEAR A. Sistem Persmn Liner Du Vriel (SPLDV). Bentuk umum :. Dpt iselesikn engn metoe grfik, sustitusi, eliminsi, n
MUH1G3/ MATRIKS DAN RUANG VEKTOR
MUHG3/ MATRIKS DAN RUANG VEKTOR TIM DOSEN 3 Sistem Persmn Liner Sistem Persmn Liner Su Pokok Bhsn Pendhulun Solusi SPL dengn OBE Solusi SPL dengn Invers mtriks dn Aturn Crmmer SPL Homogen Beerp Apliksi
Revisi JAWABAN Persiapan TO - 3
Revisi JAWAAN Persi TO - Mt IPS l l l l l l l Cr li: l l l U ulu sis lrit- eji sis k iseut u kli sl itu sis l l l l l l l l l l l Ar rl eiliki ili ksiu st = k = Mksiu & iiu rl (usi kurt) sti terji i suu
Penerapan Graf dan Pohon dalam Dragon Nest
Pnrpn Gr n Pohon lm Drgon Nst Ihwn Hryo Smoo / 13512008 Progrm Stui Tknik Inormtik Skolh Tknik Elktro n Inormtik Institut Tknologi Bnung, Jl. Gnsh 10 Bnung 0132, Inonsi [email protected] Astrt Mklh
LEMBAR KERJA SISWA. Pengurangan matriks A dengan B, dilakukan dengan menjumlahkan matriks A dengan matriks negatif (lawan) B.
LEMBAR KERJA SISWA Juul (Mteri Pokok) : Pengertin, Kesmn, Trnspos, Opersi n Sift Mtriks Mt Peljrn : Mtemtik Kels / Semester : XII / Wktu : menit Stnr Kompetensi : Menggunkn konsep mtriks, vektor n trnsformsi
DIFERENSIASI. dy dx nx e kx. e x. ke a x ln a 1. ln x. y sinh x. sec x 2
DIFERENSIASI Kofi ifrnsil bku Tbl brikut mmut ftr itrnsil bku ng psti prnh n gunkn bbrp kli sblum ini. n k ln log f () tn cot c h h n n k k ln. ln sc c c. cot h h Bukti untuk u fungsi ng trkhir ibrikn
BAB I PENDAHULUAN. Olimpiade Matematika Mahasiswa Persamaan Kuadrat 1
BAB I PENDAHULUAN A. Ltr Belkng Mtemtik merpkn slh st disiplin ilm yng srt dengn st ilngn. Mtemtik jg merpkn st hs dimn hs pd mtemtik tidk memiliki mkn yng mig t pemknn dri hs mtemtik tidk menimlkn mkn
(c) lim. (d) lim. (f) lim
FMIPA - ITB. MA Mtemtik A Semester, 6-7. Pernytn enr dn slh. () ()! e Solusi. Benr. Fungsi eksonensil (enyeut) memesr leih cet drid fungsi olinom (emilng) sehingg emginny menghsilkn nili Dengn Hoitl s
MATEMATIKA INTEGRAL TENTU DAN LUAS DAERAH
MATEMATIKA KELAS XII - KURIKULUM GABUNGAN 5 Sesi N INTEGRAL TENTU DAN LUAS DAERAH A. DEFINISI INTEGRAL TENTU Bentuk integrl f d = f + c diseut segi integrl tk tentu kren hsil dri pengintegrlnn msih erup
Prestasi itu diraih bukan didapat!!!
SELEKSI OLIMPIADE TINGKAT KABUPATEN/KOTA 00 TIM OLIMPIADE MATEMATIKA INDONESIA 00 Prestsi itu dirih ukn didpt!!! SOLUSI SOAL Bidng Mtemtik Disusun oleh : Olimpide Mtemtik Tk Kupten/Kot 00 BAGIAN PERTAMA.
SOAL-SOAL OLIMPIADE MATEMATIKA DAN PENYELESAIANNYA
SOL-SOL OLIMPIDE MTEMTIK DN PENYELESINNY. ui uu sip ilg rl, rlu! ui :. ui uu sip ilg rl, g rlu ui :! : u il sgi M GM im M g rihmi M sg GM g Gomri M.. ui uu sip ilg posii,, rlu ui :!. ui uu sip ilg rl,
Beberapa hal yang diperlu diperhatikan oleh Bapak/Ibu PNS:
Brp hl yng iprlu iprhtikn olh Bpk/u PNS: 1. Pstikn Bpk/u trt i Kmnristkikti ; 2. Pstikn p mnu t posisi Bpk/u mmilih vrifiktor lvl 1 : Univrsits Lmung Mngkurt 3. P mnu isin riwyt golongn trpt kolom Nomor
SOLUSI SOAL ESSAY. No. 1 s.d 15. Jadi, uang tabungan Laila akan menjadi $6 kurang dari pada tabungan Tina setelah 13 minggu.
SOUSI SO ESSY No. s.. Solusi: Misly umur yh sy, iu sy, ik lki-lki sy sekrg lh x, y, z, mk x : y : z : 9 : x : z : x z. ( x 4 x 4 Jik : c :, mk c c x 36. ( ri ( (, kit memperoleh: x 36 x 36 z 3 Ji, ik lki-lki
Catatan Kuliah 2 Matematika Ekonomi Memahami dan Menganalisa Aljabar Matriks (2)
Cttn Kulih Mtemtik Ekonomi Memhmi dn Mengnlis ljbr Mtriks (). Vektor dn kr Krkteristik pbil dlh mtriks berordo n n dn X dlh vector n, kn dicri sklr λ R yng memenuhi persmn : X λ X tu ( λi) X gr X (solusiny
3. SISTEM PERSAMAAN LINEAR
. SISTEM PERSAMAAN LINEAR A. Sistem Persmn Liner Du Vriel (SPLDV) ) Bentuk umum : ) Dpt iselesikn engn metoe grfik, sustitusi, eliminsi, n eterminn. ) Metoe eterminn: D ; D ; D ; D D ; D D B. Sistem Persmn
TS1019: ANALISA STRUKTUR I
TS09: ANALISA STRUKTUR I Progrm Stui Teknik Sipil Universits Bnr Lmpung UJIAN AKHIR SEMESTER Kmis, 9 Juni 2008 Pukul 08:00.20 Wi Sift Ujin: Open Book Dosen: Ronny H. Pur, ST., MSCE. Nm : NPM : 2 3 4 (tn
PRA ULANGAN UMUM SEMESTER GENAP KELAS X RPL SMK NEGERI 2 MAGELANG 2012
Mtemtik TI SMK Negeri Mgl wwwfrusgintowordpresscom hl PRA ULANGAN UMUM SEMESTER GENAP KELAS X RPL SMK NEGERI MAGELANG PILIHAN GANDA: Jik = 8, mk nili dlh A C E 8 B D Dikethui A = dn B = 7 9 Jik determinn
8 adalah... A. 3 3 (kunci) C. 3 D. 3 E. 6 Pembahasan: Kedua ruas diakarkan: = = 8 = 3 3. adalah Jika 2 dan. , maka nilai. log w.
http://www.syiknybeljr.wordpress.co PEMBAHASAN SOAL SELEKSI BERSAMA MASUK PERGURUAN TINGGI NEGERI (SBMPTN) TAHUN 0. Jik, k nili A. (kunci) B. C. D. E... ( ) ( ) Kedu rus dikrkn: 8 = ( ) = = ( ) ( ) 8 =
II. TINJAUAN PUSTAKA. Cyclic-Cubes, Wrapped Butterfly Networks (WB) (n,k) dan beberapa istilah yang
3 II. TINJAUAN PUSTAKA Dlm ini kn ijelskn eerp pengertin tentng grf, isomorfis grf, Cyclic-Cues, Wrppe Butterfly Networks (WB) (n,k) n eerp istil yng erkitn engn sn lm penelitin ini. Hl mensr yng rus iketui
2.2. BENTUK UMUM PERSAMAAN GARIS LURUS
B II : Fungsi Liner Dlil : Grfik ri fungsi-fungsi liner (liner rtin pngkt stu tu stright) lh sutu gris lurus... GARIS LURUS MELALUI TITIK ASAL (,) S. Y Trik Gris ri titik O ke titik P imn OP terletk p
Vektor di R 2 dan R 3
Vektor di R dn R Pengertin Vektor dlh besrn yng mempunyi besr dn rh Vektor digmbrkn oleh rus gris yng dilengkpi dengn nk pnh vektor dimuli dri titik wl (initil point) dn dikhiri oleh titik khir (terminl
Bab IV Analisis Dinamik
V Anlii ini. Poln Mi pl Sipl hnling ol rpn gr igr n ng hn nggrn g-g p ing r ng lipi g lrl p ro n g ri. Mol i irn ngn nggnn prn ingn ΣM og n Σ. Gr. Sipl hnling ol ni pn r Gr. nnjn ipl hnling ol ni pn. L
MEDAN LISTRIK DAN MEDAN MAGNET DI SEKITAR KONDUKTOR
Pll F Mklh Pnmping: Kimi 7 MDAN LISTRIK DAN MDAN MAGNT DI SKITAR KONDUKTOR Supuwoko Pogm Stui Pniikn Fisik Juusn PMIPA FKIP Univsits Sls Mt Jl. I. Sutmi 6 A Kntingn Sukt 576 Astk Konukto mupkn hn ng muh
Nuryanto,ST.,MT. Integral merupakan operasi invers dari turunan. Jika turunan dari F(x) adalah F (x) = f(x), maka F(x) = f(x) dx.
Nuryto,ST.,MT d c. INTEGRAL TAK TENTU KONSEP DASAR INTGRAL f. ALJABAR INTEGRAL f. TRIGONO CONTOH SOAL SOAL LATIHAN UJI KOMPETENSI Itegrl merupk opersi ivers dri turu. Jik turu dri F dlh F = f, mk F = f
PENYELESAIAN SOAL UJIAN TENGAH SEMESTER 2011
PNYLSAIAN SOAL UJIAN TNGA SMSTR SOAL A Pengoln t elevsi muk ir i ts benung, m, menunjukkn bw sebrn robbilits elevsi muk ir tersebut, (), t inytkn engn sutu fungsi (f) berikut: jik jik jik untuk nili yng
Bab 7 TRANSFORMASI LINEAR
B 7 ANSFOMASI LINEA Ser mm trnsformsi (pemetn) iefinisin ri st himpnn e himpnn lin. P ini it n mempeljri trnsformsi ri st rng etor e rng etor yng lin sehingg opersi stnr p rng etor (penjmlhn n perlin engn
MEMB EK ALI DIR I S EJAK DINI DENG AN K EWIR AUS AHAAN Disampaikan dalam pelatihan Kewirausahaan Akademi Komunikasi Radio dan Televisi (AKOMRTV)
MEMB EK ALI DIR I S EJAK DINI DENG AN K EWIR AUS AHAAN Disampaikan dalam pelatihan Kewirausahaan Akademi Komunikasi Radio dan Televisi (AKOMRTV) O le h : A r is B. S e t y a w a n P r o g r a m D I II
LIMIT DAN KONTINUITAS
LIMIT DAN KONTINUITAS Limit Fungsi di Stu Titik Pengertin it secr intuisi Perhtikn ungsi Fungsi dits tidk terdeinisi di =, kren di titik tersebut berbentuk 0/0. Tpi msih bis ditnykn berp nili jik mendekti
3 PANGKAT, AKAR, DAN LOGARITMA
PANGKAT, AKAR, DAN LOGARITMA.. Pngkt Pngkt dri seuh ilngn dlh sutu indeks ng menunjukkn nkn perklin ilngn ng sm secr eruntun. Notsi n errti hw hrus diklikn degn itu sendiri senk n kli. Notsi ilngn erpngkt
3. LIMIT DAN KEKONTINUAN
. LIMIT DAN KEKONTINUAN . Limit Fungsi di Stu Titik Pengertin it secr intuisi Perhtikn ungsi Fungsi dits tidk terdeinisi di, kren di titik tersebut berbentuk 0/0. Tpi msih bis ditnykn berp nili jik mendekti
Graf Berarah (Digraf)
Grf Berrh (Digrf) Di dlm situsi yng dinmis, seperti pd komputer digitl tupun pd sistem lirn (flow system), konsep grf errh leih sering digunkn dindingkn dengn konsep grf tk errh. Apil rus sutu grf errh
a 2 b 2 (a + b)(a b) Bentuk aljabar selisih dua kuadrat
SKL Nomor : Memhmi opersi entuk ljr, konsep persmn n pertiksmn liner, persmn gris, himpunn, relsi, fungsi, sistem persmn liner, sert menggunknny lm pemehn mslh.. Menglikn entuk ljr. * = * = * = (*)*(**)
1 Sifat Penambahan Selang
BAB : INTEGRAL TOPIK: Sift-sift Integrl Tentu Kometensi yng iukur lh kemmun mhsisw menyelesikn integrl tentu engn menggunkn sift-sift integrl tentu. Sift Penmbhn Selng. UAS Klkulus, Semester Penek 4 no.
