CERITA RAKYAT KI SONDONG MAJERUK DAN KI SONDONG MAKERTI DALAM PERSPEKTIF GREIMAS

dokumen-dokumen yang mirip
CERITA RAKYAT KI SONDONG MAJERUK DAN KI SONDONG MAKERTI DALAM PERSPEKTIF GREIMAS

UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

NARASI KELISANAN DALAM TRADISI NGLIWETI PARI DESA JURANGJERO REMBANG

ASPEK KONJUNGSI DALAM CERITA BERSAMBUNG (CERBUNG) BASKARA MUNCAR PADA MAJALAH PANJEBAR SEMANGAT

BENTUK DAN MAKNA NAMA-NAMA BANGUNAN POKOK DI KERATON KASUNANAN SURAKARTA SKRIPSI

ANAFORA GRAMATIKAL DAN LEKSIKAL DALAM NOVEL GARUDA PUTIH KARYA SUPARTO BRATA

SKRIPSI. oleh. Nama. : Elok Wahyuni. : Bahasa dan Sastra Jawa NIM. Program. Jurusan FAKULTAS

GAYA BAHASA DALAM KUMPULAN CERITA MISTERI JAGADING LELEMBUT PADA MAJALAH DJAKA LODANG TAHUN 2001

UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

KESALAHAN BERBAHASA JAWA PADA PAPAN NAMA PERTOKOAN DI KABUPATEN PEMALANG

SINESTESIA PADA TUTURAN MAHASISWA PBSJ FBS UNNES SKRIPSI

PEMAKAIAN BAHASA JAWA MAHASISWA PENUTUR NGAPAK DI LINGKUNGAN FBS UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

BENTUK UJARAN BAHASA JAWA TATARAN FONOLOGI ANAK TUNAGRAHITA TINGKAT BERAT SMP LUAR BIASA NEGERI SEMARANG (KAJIAN PSIKOLINGUISTIK)

UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

REFERENSI DALAM WACANA BERBAHASA JAWA DI SURAT KABAR

TINDAK TUTUR ILOKUSI DALAM WACANA KOLOM PAK RIKAN DI KORAN MINGGUAN DIVA

SERAT PATRAPING NGELMU PANGUKUDAN DALAM KAJIAN STRUKTURALISME TZVETAN TODOROV

ABSTRAK. Kata Kunci: Simbol, makna, ajaran, semiotik, Serat Suluk Kaga Kridha Sopana.

NOVEL CARANG-CARANG GARING ANGGITANE TIWIEK S.A. KAWAWAS SAKA TEORI STRUKTURALISME GENETIK ARIS TRIYANTO FBS UNIVERSITAS NEGERI SURABAYA

KEEFEKTIFAN MODEL PEMBELAJARAN TEAM ASSISTED INDIVIDUALIZATION

PENGEMBANGAN BUKU PANDUAN MENULIS TEKS DRAMA BERBAHASA JAWA UNTUK MENINGKATKAN KEMAMPUAN EKSPRESI SASTRA PADA SISWA SMA

PANGREMBAKANE MEDIA ANIMASI GAMBAR ING PASINAON NYEMAK CRITA CEKAK SISWA KELAS VII SMP NEGERI 3 NGANJUK TAUN AJARAN 2012/2013

STRUKTUR CERBUNG SALINDRI KENYA KEBAK WEWADI

SIMPLIFIKASI NOVEL KINANTI KARYA MARGARETH WIDHY PRATIWI SEBAGAI BAHAN AJAR MEMBACA TEKS SASTRA DI SMP

Ngundhakake Kawasisan Nulis Ukara Tanduk lan Ukara Tanggap Kanthi Teknik Bursa Kata Siswa Kelas VIII B SMP Negeri 3 Kalidawir Taun Ajaran 2015/ 2016

PENGEMBANGAN BUKU PENGAYAAN CERITA RAKYAT GENUK KEMIRI BERMUATAN NILAI SOSIAL BUDAYA JAWA DI KABUPATEN PATI

PANGEMBANGAN LKS ELEKTRONIK KANGGO NGUNDHAKAKE KATRAMPILAN NYEMAK DONGENG SISWA KELAS VII SMP NEGERI 1 TANJUNGANOM TAUN PIWULANGAN 2013/2014

TINDAK TUTUR PENYIAR ING GIYARAN MANGGA TRESNA BUDAYA RADIO MTB FM SURABAYA. Hendra Setiawan ABSTRAK

UNIT KEGIATAN BELAJAR (UKB)

CERITA KI AGENG BANGSRI DALAM KAJIAN STRUKTURALISME GREIMAS

ALURE CERBUNG GARISING PEPESTHEN ANGGITANE SUROSO Bc. Hk : TINTINGAN STRUKTURAL Dheininggar Gustida N.

Dayane Media Audiovisual Slide Bersuara Tumrap Undhaking Kawasisan Ngapresiasi Crita Rakyat Siswa Kelas VIII SMP N 4 Ngawi Taun Ajaran

A. RUMAH PANGGANG PE A. OMAH PANGGANG PE

UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

Dra. Sri Sulistiani, M.Pd. Dosen Jurusan S1 Pendidikan Bahasa Daerah, Fakultas Bahasa dan Seni, Universitas Negeri Surabaya.

METODE KARYA WISATA KANGGO NGUNDHAKAKE KAWASISAN NGARANG NARASI SISWA KELAS VIII A SMP WALISOSNO GEMPOL TAHUN AJAR 2015/2016

Pengembangan Medhia Explosion Box Tumrap Kawasisan Nulis Teks Geguritan

Kontraksi Tembung Basa Jawa ing Cecaturan Masyarakat Wilayah Jombang

NGUNDHAKAKE KAWASISAN NULIS NASKAH DRAMA KANTHI METODHE DHISKUSI LUMANTAR RUBRIK CERITA CEKAK

Nulis Tembang Macapat Kanthi Metodhe Teks Akrostik

SESAMBUNGANE LEGENDHA DESA WOTANMAS JEDONG LAN CANDHI JEDONG ING KECAMATAN NGORO KABUPATEN MOJOKERTO (Tintingan Folklor)

PENGEMBANGAN MEDHIA ANIMASI FLASH TUMRAP KAWASISAN NYEMAK CRITA RAKYAT SISWA KELAS VII SMPN 2 WLINGI, BLITAR TAUN 2015/2016

KESALAHAN BERBAHASA TATARAN FRASA DALAM KARANGAN SISWA KELAS VIII SMP NEGERI 30 SEMARANG

CRITA RAKYAT KEBO KICAK KARANG KEJAMBON ING KABUPATEN JOMBANG:TINTINGAN FOLKLOR

Basa Jawa Siswa Kelas VII SMP Negeri 1 Pucuk Lamongan Taun Ajaran 2012/2013

FAKULTAS BAHASA DAN SENI UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG 2011

Nilai Sastra Sajrone Dongeng Rubrik Wacan Bocah Kalawarti Panjebar Semangat Taun 2014

MANTRA SAJRONE NASKAH SERAT RUWAT MURWAKALA LAN PROSESI RUWAT MURWAKALA

Piwulang Agama Sajrone Naskah Kitab Thareq (Kajian Intertekstual) Reni Leiliawati

Pengaruh Medhia Smart Card kanthi Teknik TS-TS tumrap Kawasisan Nulis Pasangan Ca, Ja, Ma, Ba, Ka, Ta, La

REKONSTRUKSI CERITA RAKYAT ASAL-USUL GIRILANGAN BANJARNEGARA

FAKULTAS BAHASA DAN SENI UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

ENDANG TRI WAHYUNINGSIH

NGUNDHAKAKE KAWASISAN NGAPRESIASI DONGENG KANTHI MODHEL PEMBELAJARAN KOOPERATIF TIPE STAD SISWA KELAS 8B SMP NEGERI 6 TULUNGAGUNG

Legendha Desa ing Kecamatan Dongko Kabupaten Trenggalek(TintinganFolklor) Legendha Desa ing Kecamatan Dongko Kabupaten Trenggalek (Tintingan Folklor)

PENGEMBANGAN MODEL EVALUASI MENDENGARKAN WACANA NON-SASTRA PEMBELAJARAN BAHASA JAWA SMA BERBASIS INTEGRATIF KOMUNIKATIF

Set Prabot Pawon Adhedhasar Makna Referensial SET PRABOT PAWON ADHEDHASAR MAKNA REFERENSIAL. Andi Susilo

NGUNDHAKAKE KAWASISAN MACA GEGURITAN KANTHI METODHE PEMODHELAN TUMRAP SISWA KLAS VII SMPN 1 NGRONGGOT TAUN AJARAN 2015/2016

NILAI MORAL SAJRONE CRITA RAKYAT BOJONEGORO PRABU ANGLING DARMA KANG WICAKSANA ANGGITANE SUHARMONO K: TINTINGAN RESPSI SATRA

Legendha Pesarean Raden Ayu Putri Oncat Tandha Wurung ing desa Terung Wetan Kabupaten Sidoarjo

PANGEMBANGAN MATERI AJAR TEKS DRAMA MODERN AWUJUD POP-UP BOOK SISWA KLAS IX SMP NEGERI 19 SURABAYA

LELEWANING BASA SAJRONING ANTOLOGI GEGURITAN SALAM SAPAN SAKAGUNUNG GAMPING ANGGITANE NARYATA: Tintingan Stilistika

UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG

NGUNDHAKAKE KATRAMPILAN NULIS AKSARA JAWA KANTHI SANDHANGAN SWARA

SOSIOLOGI SASTRA DAN NILAI PENDIDIKAN DALAM ROMAN KADURAKAN ING NGISOR DRINGU KARYA SUPARTO BRATA

SKRIPSI. untuk memperoleh gelar Sarjana Pendidikan. oleh

MODEL PEMBELAJARAN KOOPERATIF TIPE STAD KANGGO NGUNDHAKAKE KATRAMPILAN NULIS AKSARA JAWA MAWA PASANGAN (KA,TA, LA)

UKBM BHS JAWA-3.1/4.1/1/1-1 BAHASA JAWA

Pangaribawane Media Movie Maker Tumrap Kawasisan Nulis Karangan Eksposisi Siswa Kelas VII SMP Negeri 1 Ngimbang Taun Ajaran

PANGANAN TRADHISIONAL KABUPATEN TULUNGAGUNG (Tintingan Folklor)

Andreanes Fismathika Primatama S-1 Pendidikan Bahasa dan Sastra Daerah, FBS, UNESA dan

PENINGKATAN KETERAMPILAN BERBICARA BAHASA JAWA RAGAM KRAMA

ASPEK FILOSOFIS SAJRONING CERGAM (CRITA GAMBAR) ASMARA PEGAT JIWA ANGGITANE ARIPURNA

Legendha Jeneng Desa ing Kecamatan Jogoroto. Legendha Jeneng Desa ing Kecamatan Jogoroto

NGUNDHAKAKE KEWASISAN NULIS AKSARA MURDA LAN PASANGANE LUMANTAR MEDHIA ANIMASI FLASH SISWA KLAS VIII C SMPN I REJOTANGAN, TULUNGAGUNG

Novel Juminem Dodolan Tempe Anggitane Tulus Setiyadi (Tintingan Sosiologi Sastra)

BUKU CERITA DAN BONEKA JARI SEBAGAI MEDIA PENGENALAN BAHASA JAWA PADA ANAK USIA PRASEKOLAH DI KOTA TEGAL

PEMBELAJARAN MENDENGARKAN CERITA WAYANG MENGGUNAKAN MEDIA FILM ANIMASI UNTUK SISWA KELAS V SD KALISEGORO

KELAYAKAN PENYAJIAN MATERI MENULIS PADA BUKU TEKS KULINA BASA JAWA KELAS VII TERBITAN INTAN PARIWARA

Kewasisan Nulis Aksara Jawa Murdha Kanthi Medhia Kertu Pohon Aksara

Ngundhakake Kawasisan Apresiasi Tembang Macapat Sinom Kanthi Modhel Pembelajaran Kooperatif Tipe STAD

PENINGKATAN KETERAMPILAN MENULIS HURUF JAWA DENGAN MENGGUNAKAN MEDIA FLANACARAKA PADA SISWA KELAS IV SDN BABAKAN 01 KECAMATAN KRAMAT KABUPATEN TEGAL

Ngundhakake Katrampilan Crita Pengalaman Pribadi Kanthi Medhia Modhel Boneka Tangan Siswa Kelas Vii B Smp Negeri 2 Gondang Taun Pamulangan 2015/2016

TRADHISI KUNGKUM SINDHEN ING SENDHANG MADE, DESA MAADE, KECAMATAN KUDU - JOMBANG

KESESUAIAN BUTIR-BUTIR SOAL UJI KOMPETENSI DENGAN INDIKATOR PADA BUKU TEKS KULINA BASA JAWA SMP/MTs TERBITAN INTAN PARIWARA

PANGEMBANGAN MODHUL DHIGITAL ABASIS WEB TUMRAP ASIL PASINAON MACA TEKS AKSARA JAWA SISWA KELAS VIII SMP NEGERI 5 SIDOARJO

LAKON ADIPATI ARYA BLITAR SAJRONE WAYANG KENTRUNG RARAS MADYA ING KABUPATEN BLITAR TINTINGAN STRUKTUR LAKON LAN NILAI BUDAYA.

UPACARA TRADHISI SEDHEKAH LAUT ING KELURAHAN PACAR KECAMATAN REMBANG KABUPATEN REMBANG

PENGEMBANGAN BUKU PENGAYAAN CERITA ANAK BERBAHASA JAWA BERBASIS PENDIDIKAN KARAKTER DALAM LINGKUNGAN KELUARGA. Skripsi. oleh

LEGENDHA PASAREAN ANDONGSARI ING DESA LEDOK KULON KABUPATEN BOJONEGORO. Dening: Rindha Novacerya

NOVEL OMBAK SANDYAKALANING KARYA TAMSIR AS DALAM KAJIAN A.J GREIMAS SKRIPSI

MAKNA SIMBOLIS BANYU TUK PITU ING TRADHISI RUWATAN RRI MADIUN (Tintingan Folklor)

SRI HAPSARI PURWANTI

t (, ) = 2,000 sajrone panliten II. Kaloro asil kasebut kagolong signifikan. Asil kasebut uga

PENGEMBANGAN MEDIA POP-UP CERITA RAKYAT KOMPETENSI DASAR BERBICARA DI KELAS III SEKOLAH DASAR 02 BANGKLE SKRIPSI

Piwulang Moral sajrone Serat Dongeng Manca Warni PIWULANG MORAL SAJRONE SERAT DONGENG MANCA WARNI. Rohyana Marga Setyaning Arum

RENCANA PELAKSANAAN PEMBELAJARAN (RPP)

MITOS LAN LEGENDHA SAJRONE CERBUNG UMBUL SUNGSANG ANGGITANE AL ARIS PURNOMO (TINTINGAN ANTROPOLOGI SASTRA)

Purwaka Nembang macapat, budaya tradhisional lan kuna sing isih ana nganti saiki. Budaya nembang macapat isih urip ing Kutha Surabaya.

Ngundhakake Katrampilan Nulis Teks Pawarta Lumantar Medhia Foto Sawenehe Kagiyatan Siswa Klas VII D SMP Sukomoro Taun Pamulangan 2015/ 2016

Transkripsi:

CERITA RAKYAT KI SONDONG MAJERUK DAN KI SONDONG MAKERTI DALAM PERSPEKTIF GREIMAS SKRIPSI Untuk memperoleh gelar Sarjana Pendidikan Bahasa dan Sastra Jawa Oleh Finna Dwi Estianingrum 2102407038 PENDIDIKAN BAHASA DAN SASTRA JAWA FAKULTAS BAHASA DAN SENI UNIVERSITAS NEGERI SEMARANG 2011

ABSTRAK Estianingrum, Finna Dwi.2011.Cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti dalam Perspektif Greimas. Skripsi. Jurusan Bahasa dan Sastra jawa, Fakultas Bahasa dan Seni, Universitas Negeri Semarang, Pembimbing I:Drs. Hardyanto. Pembimbing II: Drs. Agus Yuwono, M.Si, M.Pd. Kata kunci: Cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti, Skema aktan, Struktur fungsional. Cerita Ki Sondong Majeruk dan KI Sondong Makerti merupakan salah satu cerita yang terdapat di Kabupaten Rembang. Cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti ditulis oleh juru kunci makam Ki Sondong Majeruk dan KI Sondong Makerti yang bernama Mbah Jasman. Cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti menceritakan tentang Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti yang merupakan saudara seperguruan di sebuah perguruan Tengger dengan gurunya yang bernama Ki Sondong. Pada saat terjadi perang antara Majapahit dan Tuban, Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti ditugaskan gurunya untuk mengamalkan ilmu yang sudah mereka pelajari dengan menolong rakyat kecil yang kesusahan. Untuk menyepakati hal tersebut, mereka melakukan perjanjian. Namun, Ki Sondong Majeruk mengingkari perjanjian tersebut, sehingga meniimbulkan perkelahian antara Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti yang mengakibatkan terbentuknya nama tempat dan desa yang terdapat di Kabupaten Rembang. Cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti dianalisis menggunakan teori A.J Greimas dengan cara mengungkap skema aktan dan struktur fungsional, serta mengkorelasikan atau menghubungkan skema aktan dan struktur fungsional tersebut guna mengetahui aktan mana yang merupakan aktan utama. Permasalahan yang ada dalam penelitian ini, yaitu 1) bagaimana skema aktan dan struktur fungsional teks cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti yang ditulis oleh juru kunci makam Ki Sondong Majeruk dan KI Sondong Makerti yang bernama Mbah Jasman dalam perspektif Greimas, 2) bagaimana korelasi atau hubungan skema aktan dan struktur fungsional dalam membentuk cerita utama. Tujuan dari penelitian ini adalah 1) mengungkap skema aktan dan struktur fungsional dari teks cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti yang ditulis oleh juru kunci makam Ki Sondong Majeruk dan KI Sondong Makerti yang bernama Mbah Jasman, 2) menghubungkan skema aktan dan struktur fungsioanal dalam menentukan struktur cerita utama. Pendekatan yang digunakan dalam penelitian ini adalah pendekatan objektif. Sasaran penelitian ini adalah skema aktan dan struktuir fungsional cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti yang ditulis oleh juru kunci makam Ki Sondong Majeruk dan KI Sondong Makerti yang bernama Mbah Jasman. Data penelitian berupa perisriwa-peristiwa dalam teks cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti yang ditulis oleh juru kunci makam Ki Sondong Majeruk dan KI Sondong Makerti yang bernama Mbah Jasman yang mengandung skema aktan ii

dan struktur fungsional. Sumber data penelitian ini adalah teks cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti yang ditulis oleh juru kunci makam Ki Sondong Majeruk dan KI Sondong Makerti yang bernama Mbah Jasman. Berdasarkan hasil analisis skema aktan dan struktur fungsional cerita Ki Sondong majeruk dan Ki Sondong Makerti yang ditulis oleh juru kunci makam Ki Sondong Majeruk dan KI Sondong Makerti yang bernama Mbah Jasman dapat diungkap 12 skema aktan dan struktur fungsional, sedangkan hasil korelasi atau hubungan antara skema aktan struktur fungsional dapat ditemukan bahwa aktan ke-4 merupakan aktan utama. Aktan 9 dijadikan sebagai aktan utama karena aktan ke-4 menimbulkan rangkaian peristiwa yang menjadi struktur cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti. Penelitian cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti menggunakan teori Greimas ini, diharapkan dapat dikaji lebih lanjut dengan menggunakan teori yang berbeda agar dapat memperluas dan melestarikan wawasan kebudayaan terutama karya sastra Jawa. Selain itu dapat juga dianalisis dengan cara mencari bagaimana persepsi atau pandangan masyarakat terhadap cerita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti tersebut. iii

SARI Estianingrum, Finna Dwi.2011.Cerita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti dalam Perspektif Greimas. Skripsi. Jurusan Bahasa dan Sastra jawa, Fakultas Bahasa dan Seni, Universitas Negeri Semarang, Pembimbing I:Drs. Hardyanto. Pembimbing II: Drs. Agus Yuwono, M.Si, M.Pd. Tembung Pangrunut: Crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti, Skema aktan, Struktur fungsional. Crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti kuwi salah sawijining crita kang ana ing Kabupaten Rembang. Crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti ditulis dening juru kunci makam KI Sondong Majeruk lan KI Sondong Makerti sing jenenge Mbah Jasman. Crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti iki nyritakake babagan Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti kang sedulur tunggal perguron ing perguron Tengger kang gurune jenenge Ki Sondong. Nalika ana kedadeyan perang antarane Majapahit lan Tuban, Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti diwenehi tugas gurune supaya ngamalake ilmu sing wis diajarke kanggo nulung wong cilik kang lagi kesusahan. Kanggo nyepakati perkara kuwi, pada gawe perjanjian. Nanging Ki Sondong Majeruk ngingkari perjanjian kuwi, saengga ndadekake gelut antarane Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti kang ndadekake dumadine jeneng panggonan lan desa kang ana ing Kabupaten Rembang. Crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti dianalisis nganggo teori A.J Greimas kanthi cara nggoleki skema aktan lan struktur fungsional, sarta ngorelasikake utawa ngubungake skema aktan lan struktur fungsional kuwi kanggo ngerteni aktan ngendi sing dadi aktan utama. Underaning prakara kang ana ing sajroning panaliten iki, yaiku 1) kepriye skema aktan lan struktur fungsional crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti ditulis dening juru kunci makam KI Sondong Majeruk lan KI Sondong Makerti sing jenenge Mbah Jasman ing perspektif Greimas, 2) kepriye gegayutane skema aktan lan struktur fungsional kanggo goleki crita utama. Ing panaliten iki medharake 1) skema aktan lan struktur fungsional crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti kang ditulis dening juru kunci makam KI Sondong Majeruk lan KI Sondong Makerti sing jenenge Mbah Jasman miturut perspektif Greimas, 2) ngubungake skema aktan lan struktur fungsional kanggo nemokake struktur crita utama. Pandhekatan kang digunakake ing panaliten iki, yaiku pandhekatan objektif. Sasaran panaliten iki, yaiku nggoleki lan njentrehake skema aktan lan struktur fungsional lan ngorelasike utawa nggoleki gegayutan antarane skema aktan lan struktur fungsional kanggo gawe crita utama. Dhata panaliten iki arupa prastawa-prastawa kang ana ing jero teks crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti kang ditulis dening juru kunci makam KI Sondong Majeruk lan KI Sondong Makerti sing jenenge Mbah Jasman kang ngandhut skema aktan lan iv

struktur fungsional. Sumber data ing panaliten iki, yaiku teks crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti kan ditulis dening juru kunci makam KI Sondong Majeruk lan KI Sondong Makerti sing jenenge Mbah Jasman. Saka analisis skema aktan lan struktur fungsional crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti kang dibuktekake, ditemokake 12 skema aktan lan struktur fungsional, asil korelasi utawa gegayutan antarane skema aktan lan struktur fungsional bisa ditemokake menawa aktan ke-4 bisa kasebut aktan utama. Aktan ke-9 didadekake aktan utama amarga aktan ke-4 kang njalari anane kedadeyan kang dadi struktur crita Ki Sondong Majeruk dan Ki Sondong Makerti. Panaliten crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti nganggo teori Greimas iki, kaajab bisa diteliti kanthi premati nganggo teori kang wis sumedya supaya bisa mangerteni lan nglestarikake kabudayan mligine karya sastra Jawa. Kajaba kuwi uga bisa dianalisis kanthi cara nggoleki kepriye persepsi utawa tanggepane masyarakat tumrap crita Ki Sondong Majeruk lan Ki Sondong Makerti. v